Hela världen är gul i kväll

Jobbig dag på en jobbig vårdcentral. Nu väntar bara jobbig väntan och jobbig oro.

Nåväl. Jag är hemma kvällen till ära då jag känner mig sedvanligt krasslig. Sedvanligt i den bemärkelsen att jag alltid blir sjuk när jag är stressad (vilket jag alltid är). Jag laddar i stället inför morgondagen som bjuder på brännboll, öltält och utgång.

Jag satt och skummade igenom min blogg i går. Herregud. Vad hemskt. Jag skäms så förbannat mycket över vissa saker som jag har skrivit. Dock finns det en del grejer som jag skrattar ihjäl mig åt.

Exempel från 19/7 2008:

"Jag hatar mina tapeter. Just den nyansen av gult. Ifall det väl ska vara gult, kan det väl vara ordentligt? Inte någon mesig blek blandning av vitt och gult. Som att den som satte upp tapeterna inte kunde stå för sin kärlek till den vidriga färgen gult."

Hahaha? Varför var jag så arg? Personen i fråga kunde inte stå för sin kärlek till den vidriga färgen gult. Det är ju så fantastiskt, brutalt, roligt och samtidigt dumt uttryckt. Varför skriver jag inte så längre? Eller varför PRATAR jag inte så?

Vad fint ändå. Vad fint att jag var så märklig när jag var 18 år. Vad fint att jag fortfarande är ganska märklig. Annat fint bloggminne:

Min vän Louise som börjar sin loggbok för projektarbetet i gymnasiet med: "Yo!".

Proffsigt.

Kommentarer
Postat av: M.

HAHAHAHA PA-BLOGGEN!



Yo Micke!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback